God morgon! Nu nyss här var det nära att jag drogs över på den mörka sidan, tappade förståndet och all livsgnista. Jag tror att ni vet vad jag talar om. Jag var alltså precis på gränsen till att bli insugen i ett hav av åsikter och kommentarer på en blogg, skrivna av rasistiska män som ser världen genom det nyckelhål de blev tilldelade vid födseln och sedan aldrig har vidgat sina vyer. Jag kommer inte länka till texten för den är skriven på en sida som har bland annat de här underrubrikerna: Feministsekten, Femsplaining, Genusdebatten och Lady Dahmer, men jag kan avslöja att själva blogginlägget handlade om att försvara Marcus Birro och hans uttalande ”Köper inte snacket om att ”religioner” är farliga. Vad har den största delen av världens religiösa terrorism gemensamt? Islam. Fakta.” Försvaret gällde i och för sig även att Birro blivit utsatt för en orimlig mängd hat och hot pga sitt uttalande, och det jag kan ge skribenten och övriga försvarare är att alla som ägnar sig åt hot på nätet är idioter och borde anmälas, så att näthat och -hot kan få ett stopp nån gång. Birro må ha åsikter som är koko, men han ska inte behöva ta emot dödshot för det. Men, låt mig återkomma lite till den här sidan, som nu försvarar honom. Mannen som driver bloggen är alltså så provocerad av bl.a. feminism att han skapat flera underrubriker för att hålla ordning på alla sina känslor och inlägg i frågan. Lady Dahmer (en feministisk bloggare som jag däremot mer än gärna länkar till) har alltså fått ett helt eget avsnitt, en så skrämmande och ond feminist är hon! Det är helt makalöst. Och visar att världen är ur led på många, många vis. Tur att jag drog mig ur och slutade läsa i tid, annars hade den här dagen varit helt förstörd.
En annan sak som visar att världen är ur led är att ordet FEMINISTISK rödmarkeras av wordpress stavningskontroll när jag skriver det. Det finns alltså inte i ordlistan. Vad fan är det för fasoner?
Det finns några saker jag inte riktigt förstår. Här kommer en lista, utan egentlig inbördes ordning, men ändå numrerad, eftersom det är en lista:
1. Att snaps finns. Dessa starka drycker som bränner sönder halsen på väg ner i magen och som påstås vara goda med sina olika kryddningar men som egentligen smakar skit och sprit i ohelig kombination. Förstår icke dess existens. Alls.
2. Att Björn Söder är andre vice talman i Sverige. Det är så sjukt och så fel. Orkar inte ens gå in närmare på det.
3. Varför cancer finns. Men det förstår eller gillar ju å andra sidan ingen. Men ändå, det är en värdelös sjukdom och alla som kan borde skänka pengar till forskning.
4. Att det finns folk som inte gillar att betala skatt. Att de inte ser värdet av att ha en gemensam grund att stå på utan hellre ser att alla ska reda sig själva. Lite som om varenda myra i världen skulle försöka bygga sin egen stack. Dumdristigt och onödigt.
5. Att det även finns folk som tycker att endast kultur som är själv- eller reklamfinansierad borde få finnas, eftersom ”så fungerar ju resten av marknaden”. Ja, men kulturens uppgift är varken att generera vinst eller skapa ekonomi, kulturens uppgift är att berika människan inifrån, att hjälpa henne att förstå sig själv och sin omvärld. Det förtjänar statliga bidrag och en kravlös tillvaro utan vinstindrivarhot, och det förtjänar dessutom skäliga löner för de som utför kulturarbetet. Tänk så rikt vårt samhälle vore, både monetärt och själsligt, om kulturen fick existera och blomma utanför pengasfären.
6. Att så många människor hyser och uttalar främlingsfientliga och rent rasistiska (vad skillnaden är vet jag ärligt talat inte riktigt men jag siktar brett här) åsikter utan att tro eller förstå att det är det de är. Rasismen har blivit så normaliserad bland folk att lite vem som helst slänger sig med ”jag är inte rasist, men..” nuförtiden. Frasen som i mina kretsar liksom är ett skämt eftersom den alltid följs av rasistiska uttalanden. Den sägs och skrivs lite varstans. Och det är jobbigt. För jag vill inte leva i det samhälle som skapat och lett fram till det. Eller det samhälle som skapas av det. Men det gör jag ju. Och så kämpar jag emot. Men fan vad det kan dränera en, att försöka få folk att förstå. Men men, sånt är livet. Ett steg i taget ska vi förändra världen. Om den nu aldrig ska bli snapsfri så kan den väl åtminstone få bli rasistfri inom min livstid. Då skulle jag bli glad.
Nu när jag hittat tillbaka till min lilla bloggosfär tänkte jag, med anledning av en diskussion som fördes på min Facebook igår, komma med dagens tips. Här kommer det:
Om du är en person som tycker att någon annan gör rätt i att engagera sig för jämställdhet och allas lika värde, men tycker att sättet hen uttrycker sig på, eller området hen väljer att verka inom, är fel så kan du själv välja ett annat sätt att uttrycka dig och ett annat område att försöka förändra. DU har makten att bestämma var du lägger din jämställdhetsenergi och i den här kampen behövs alla, så gå ut, börja engagera dig där du ser att du behövs och där du tycker att det brinner i knutarna, så kommer du göra skillnad, i stort och/eller smått.
Vad du däremot inte behöver göra är lägga energi på att tala om för andra jämställdhetsengagerade människor hur de ska föra sin kamp. För då springer vi bara runt i cirklar medan världen fortsätter vara precis lika ojämlik som innan.
Ps. Är du dessutom man och personen du vill tillrättavisa är kvinna så är risken också stor att hon under stora delar av sitt liv har fått höra från andra män hur hon bör och inte bör vara och vad hon bör och inte bör säga, vilket också innebär att du i praktiken då bidrar till den maktordning som råder i samhället, där män har och tar sig rätt att döma, bedöma och bestämma över kvinnor. Och en sån man vill du ju inte vara. Är ditt mål jämställdhet mellan könen så arbeta för det istället för att motarbeta en kvinnas sätt att arbeta för det. Ds
Hallå på er! Jädrar vad dålig jag har varit på att blogga det senaste halvåret! Det kanske blir så när man har fejjanprofil, fejjansida, instagram och så lite twitter på det. Det går liksom inte uppdatera på alla håll jämt. Och nu när jag satt och tänkte på det så kändes det som att jag skulle vara tvungen att skriva nåt så himla viktigt och stort eftersom pausen varit så lång. Så istället för att krysta fram nåt ikväll så tänker jag att Emma Watson får hålla tal i stället. Ni har kanske redan sett och hört det, men det är ett bra jäkla tal, värt att se igen. Och har ni inte sett det så är det dags nu. Om jämlikhet handlar det. Kolla kolla kolla här.
Ok, det har varit val. Och jag känner att jag liksom måste skriva om det, fast att alla ni som läser denna blogg redan vet det, vet hur det gick, och antagligen även vet hur jag känner inför det. Så jag skriver lite kort. Såhär känner jag:
JAAAAAAAAAAAA!!!!!!!! FEMINISTISKT INITIATIV KOM IN!!!!!!
HELVETES JÄVLA SKIT!!!! SVERIGEDEMOKRATERNA KOM OCKSÅ IN!!!!!
Ungefär så. Plus att många andra länder i Europa också röstade åt helvete så det kommer sitta både rasister, fascister och nazister i en salig blandning i parlamentet. Så det är ju åt skogen alltsammans. Men F! kom in, Soraya Post kommer också vara där, mitt ibland alla dessa världsfrånvända, rädda människor, och hon kommer jobba för att sprida en mer öppen syn på människan i den här unionen som vi är med i. Och hon kommer ha sällskap av miljöpartister, vänsterpartister och sossar, som på ett eller flera plan delar hennes och F!’s visioner, och självfallet även sällskap av övriga svenska partier, (SD exkluderat givetvis), som ju också vill jobba för ett mer tolerant Europa, även om tillvägagångssätten och åsikterna om hur det bäst görs, kanske går isär mer med Allianspartierna än de gör med de rödgröna. Och jag tycker ju att de röd/grön/rosa tillvägagångssätten är de som bör tillämpas. Men som sagt, det här vet ju redan ni. Och jag.
Och jag är så glad att F! kommit in i Europaparlamentet. Ett feministiskt parti, ett med en ny slags analys på agendan, har tågat in i en maktkorridor. Hoppas hoppas att det här gör att rörelsen fortsätter framåt inför riksdagsvalet i höst också, så att vi kan få vara med och påverka på hemmaplan också.