Det gläder mig något alldeles oerhört att Fredrik Reinfeldt verkar ha hållit ett tråkigt och oengagerat tal i Almedalen, där han mest har kritiserat t.ex Stefan Löfvén och inte kommit med så mycket nytt själv, och att Jonas Sjöstedt därefter verkar ha gjort motsatsen, hållit ett där han har varit tydlig med sin hjärtefråga just nu, vilken ju är no vinster in the välfärd. Nu har jag ju inte hört något av talen, och dessutom läst recensionerna av dem i Aftonbladet, som ju är ganska tydliga med var de står, men ändå. Jag tycker att det är härligt att få höra, även om det är vinklade nyheter. Jag hör gärna fler gånger att Moderaterna är trötta och att de inte har några nya idéer eftersom alla pigga moderater med nya idéer hittills har lett till ett samhälle som är sämre för många, mer kapitalistiskt och mer segregerat, vilket i förlängningen öppnat upp för mer rasism och att det är mer accepterat att ha allmänt dålig människosyn. Moderaterna kan gärna få vara trötta för min del. Då kanske det åtminstone inte går mer åt helvete än det redan gjort innan vi förhoppningsvis får en ny regering nästa år. Hoppas hoppas.
Annars då? Jo tack, jag jobbar på på mitt roliga jobb, saknar min kille när jag inte är med honom, längtar efter den dagen då jag får spela mera musik som är min egen, och ser ljust på framtiden. Och dessutom kom det ett åsk- och regnväder nu på kvällningen efter att vi haft världens kvavaste dag, så nu är sinnet lättare. Och nu ska jag läsa lite bok. Tack för mig och godnatt.
Ok. En gammal arbetskollega har länkat till en artikel publicerad på en rasistisk sajt. En artikel (den om de tre männen som prejat en kvinna av vägen) som finns att läsa på massa andra sidor, riktiga nyhetssidor. Men hen har länkat till just den här rasistiska sajten, där männens härkomst lyfts fram som om det skulle ha något med saken att göra. Och det gör mig så ledsen. Jag vet inte om min f.d kollega vet vad det här är för sajt och länkar till just den av en anledning, eller om hen bara har läst en länk hen själv fått i nyllet och inte reflekterat över det rasistiska innehållet. Men oavsett så är det helt fruktansvärt. Antingen håller hen med sajten om att man bör lyfta fram var någon kommer ifrån som en faktor, eller så har hen läst och inte reflekterat över att det är just det texten gör. Och om det är det senare så säger det en del om hur snedvridet vårt offentliga rum har blivit. Hur långt ut på rasistskalan vi har hamnat, om man kan publicera en sån här text utan att läsare förstår vad det egentligen står. Är det första alternativet så är det självklart också sorgligt, jag vill inte att någon ska tycka såhär. Fan också.
Självklart skrev jag och ifrågasatte hens länk.
Taggar: Antirasism, Politik, Rasism, Samhälle
Kommenterer:
Jag har varit sämst på att blogga på sistone. Oklart varför, jag älskar ju det egentligen. Och de här 33 anledningarna till varför feminism behövs är ju en jättebra liten nystart. För om inte annat så vill jag i all evig tid amen hjälpa till att sprida detta budskap och öka folks, även min egen, medvetenhet i frågan.
Taggar: Feminism, Kampen, Patriarkatet, Politik, Sexism
Kommenterer:
Tyvärr måste jag meddela att söndagens spelning på Soppkök Göteborg är inställd pga tekniska bekymmer. Jag hoppas att ni kommer gå dit ändå och hjälpa till eller donera kläder och saker, det behövs! Jag och Soppkök Göteborg hoppas att jag ska kunna spela hos dem längre fram istället.
Glöm inte stödfesten jag spelar på på lördag nu, alle leute! Det kostar 50 spänn, man får underhållning de luxe och hjälper folk som behöver hjälp. Enkelt och bra. Kan ni inte komma men vill stödja så kan ni skicka med mig 50 spänn oxå, så spelar jag en låt för er nästa gång vi ses! Skicket löfte va! Gört bara gört! Här finns info om festen. Jag spelar kl 20.50!
Åh herregud, idag är en sån där dag när jag har så mycket i hjärnan att jag inte vet var jag ska börja. Men, jag hoppas att ni alla har läst Jonas Hassen Khemiris öppna brev till Beatrice Ask vid det här laget, för det är underbart skrivet och har ett innehåll som är superviktigt. Jag ska inte ens försöka beskriva vad det är han beskriver för det känns fjuttigt. Men läs om ni inte redan har gjort det. Det är viktigt. Det handlar om REVA och om rasismen i Sverige som lever och frodas, så mycket kan vi ju säga i alla fall. Läs nu.
Sen vill jag ju även flagga för att jag idag fått klart att jag ska spela på en stödfest för papperslösa ungdomar i Göteborg och för en humanare flyktingpolitik! Den går av stapeln nästa lördag, den 23 mars, på Göteborgs Dramatiska Teater, på Stigbergsliden 5 i Göteborg. Känns kul att få spela på en sån grej, som förhoppningsvis gör skillnad i några människors liv. Ni är såklart oerhört välkomna dit! Här finns ett fejjanevent man kan kolla in: https://www.facebook.com/events/220131804800057/?fref=ts
Oj, det kanske inte var så mycket mer jag hade i huvudet idag, det kändes mycket mer när jag började skriva. Men jag ska säga er, att jag när en dröm om att starta vad jag tror skulle kunna bli ett stort feministiskt projekt, och den drömmen växer i min hjärna för varje dag som går. Snart måste jag kliva ur mitt huvud och börja planera. Men först ska det bli vår och sommar och ALV och allt igen. Och så ska det planeras in fler spelningar, för jösses vad jag känner livet i mig när jag får sjunga mina sånger för folk. Ser ni hur glad det gör mig?
Taggar: Bästa Beatrice, istället för Bahamas, Jonas Hassen Khemiri, Musik
Kommenterer:
Hörrni, kolla på det här!
Grym tjej. Hon uppmanar även till att fler ska berätta sina historier. Jag har inte gjort det i hennes kommentatorfält (än) och hinner inte riktigt skriva så mycket som jag egentligen vill på ämnet, men jag tänkte att jag kan ju påminna världen om att när jag jobbade som trubadur på Stena Line så var jag den enda av tre trubadurer som fick förslag om att jag bara skulle sjunga och män i publiken (de föreslog oftast sig själva) istället skulle spela. Jag var även den enda som fick pussar på kinden, den enda som ombads sätta mig i gästers knän, den enda som fick frågan om jag ville ”jobba” vidare efter att jag slutat och den enda som var tvungen att ha säkerhetsvakterna närvarande vissa fredag- och lördagskvällar för att vara säker på att inte bli utsatt för något slags övergrepp. Sa jag att jag oxå var den enda kvinnliga trubaduren?
Taggar: Bianca Kronlöf, Feminism, Patriarkatet, Sexism
Kommenterer:1 Kommentar
Förra inläggets innehåll fortsätter att värma i min mage, det känns så fantastiskt fint att min musik äntligen finns på ställen där folk kan lyssna och sprida den om de vill.
Dessutom ska jag ju spela på ett Soppkök Göteborg snart, vilket känns otroligt kul och viktigt. Inte för att mitt spelande i sig kanske är så himla viktigt, men för att kanske några (av er?) kommer dit, som annars inte hade vetat om det eller tagit sig iväg mitt i allt annat som händer i livet. Jag hoppas det i alla fall. Mitt datum är inte spikat än, men jag kommer spela antingen den 10 mars eller den 7 april. Och Soppkök Göteborg tar gärna emot alla möjliga sorters hjälp, se deras facebookevent för mer specifik info.
För dig som inte vet vad Soppkök Göteborg är finns mer info på deras facebooksida
Idag hände nåt så underbart fint som att tidningen Faktums chefredaktör Aaron Israelson uppmärksammade min låt, skrev om det på twitter och länkade till den. Såhär såg det ut:
Jag blev så glad och stolt att jag nästan sprack.
Och om ni inte vet vilken låt det gäller så är det den här
Tänka sig.
Igår morse vaknade jag lyckligt ovetandes om vad som hade hänt på Oscarsgalan under natten. Jag vaknade och läste en text om Maria Sveland, som i och för sig handlar om hur hon ser det som att feminismen hela tiden tar två steg fram och sedan ett tillbaka, men det var ändå en text om henne och hennes böcker, hennes kamp, och jag kände mig stärkt. Hon finns och gör skillnad. Andra kvinnor (och män) har funnits före henne och kämpat och gjort skillnad och gjort att vägen åtminstone är lite kortare och enklare att gå på nu än den varit förut.
Sen, under dagens lopp, blev jag upplyst om den där Oscarsgalan. Om att Seth Macfarlane, som var kvällens värd, hade inlett galan med en sång om kvinnliga skådespelares bröst och hur vi alla har sett dem på film. Han rabblade namn efter namn, flera av de som nämndes satt i publiken och många verkade ha svårt att förhålla sig till det hela. Charlize Theron höll för ansiktet och tittade bort, tex. Och jag förstår inte hur detta kan få hända. Varför förminskas kvinnors insatser i filmer på OSCARSGALAN till att ha handlat om deras bröst? Varför sjungs en sång som i allra bästa fall kan tolkas som att Seth är en högstadiekille som står och tjuvkikar genom ett nyckelhål in till tjejernas omklädningsrum? Varför sjungs det om när Jodie Fosters rollfigur blev våldtagen, om när Hillary Swanks verklighetsbaserade karaktär inte bara våldtogs utan även mördades? VARFÖR är det en rolig sak att sjunga om? Varför ska dessa skådespelare pekas ut med nåt som i alla fall jag inte kan tolka som nåt annat än (ett ”skämtsamt”) skammens finger för att de gestaltat människor på film?
Måtte satan ta patriarkatet och köra upp det i röven snart. Helvete. Jag vill inte leva i den här skiten. Maria Sveland och andra med henne har gjort min väg kortare men just nu känns den fortfarande så oändligt lång.
Taggar: Feminism, Oscarsgalan, Patriarkatet
Kommenterer: