”Vi är inte rasister!” säger SD. Tex mannen bredvid mig på SVT Debatt igår. Men då undrar jag, hur definierar ni rasism och rasister? Det ni säger är bl.a:
– Svensk kultur är bättre än andra kulturer.
– Invandring är en kostnad för landet som vi istället ska lägga på våra egna.
– Muslimer är en sämre sorts människor som skulle förstöra vårt land om för många fick bo här.
– Att blanda kulturer i för stor utsträckning är fel och farligt.
Vad är detta om inte rasism? Vad är rasism för er? Är det bara vitklädda män i luvor som bränner kors och mördar som är rasister?
Och – som tillägg.
– Vad är ”svensk kultur”? Vad är ursprungligen svenskt och vad har vi anammat från andra redan nu? Var drar vi gränsen för denna svenskhet?
– Invandring är en kostnad för samhället initialt men betalar sig i längden genom bl.a. skatteintäkter. Dessutom mäts inte människovärde i pengar, hur många som än numera har gått med på den problemformuleringen.
– Att tala om människor som tillhör en viss religion (eller ett visst ”folkslag”) som en homogen grupp är i sig själva definitionen av rasism. Er rädsla, er aversion mot muslimer är ogrundad och bör fråntas sin legitimitet som argument eftersom den är felaktig i grunden.
– Att blanda kulturer är inte fel, det är berikande och givande för samhället, och ni har ingen rätt att ta ”svensk kultur” som gisslan och hävda att den tillhör er. Den kultur jag lever i är min och jag delar den med vem jag vill.
Och till sist. Att vi människor ens fått för oss att vi får bestämma vem som får bo vart på denna jord är ett systemfel så stort att många inte ens ser att det är där det börjar. Men det är det. En landsgräns är en påhittad linje, det borde stå alla världens människor fritt att bosätta sig där de vill eller behöver, och när vi nu dessutom har en situation där ett antal länder är avsevärt mycket rikare än andra, och dessutom befriade från krig, så är det enda rätta att vi som kan hjälper de som har det svårare än oss.
Tack för mig.
God morgon! Nu nyss här var det nära att jag drogs över på den mörka sidan, tappade förståndet och all livsgnista. Jag tror att ni vet vad jag talar om. Jag var alltså precis på gränsen till att bli insugen i ett hav av åsikter och kommentarer på en blogg, skrivna av rasistiska män som ser världen genom det nyckelhål de blev tilldelade vid födseln och sedan aldrig har vidgat sina vyer. Jag kommer inte länka till texten för den är skriven på en sida som har bland annat de här underrubrikerna: Feministsekten, Femsplaining, Genusdebatten och Lady Dahmer, men jag kan avslöja att själva blogginlägget handlade om att försvara Marcus Birro och hans uttalande ”Köper inte snacket om att ”religioner” är farliga. Vad har den största delen av världens religiösa terrorism gemensamt? Islam. Fakta.” Försvaret gällde i och för sig även att Birro blivit utsatt för en orimlig mängd hat och hot pga sitt uttalande, och det jag kan ge skribenten och övriga försvarare är att alla som ägnar sig åt hot på nätet är idioter och borde anmälas, så att näthat och -hot kan få ett stopp nån gång. Birro må ha åsikter som är koko, men han ska inte behöva ta emot dödshot för det. Men, låt mig återkomma lite till den här sidan, som nu försvarar honom. Mannen som driver bloggen är alltså så provocerad av bl.a. feminism att han skapat flera underrubriker för att hålla ordning på alla sina känslor och inlägg i frågan. Lady Dahmer (en feministisk bloggare som jag däremot mer än gärna länkar till) har alltså fått ett helt eget avsnitt, en så skrämmande och ond feminist är hon! Det är helt makalöst. Och visar att världen är ur led på många, många vis. Tur att jag drog mig ur och slutade läsa i tid, annars hade den här dagen varit helt förstörd.
En annan sak som visar att världen är ur led är att ordet FEMINISTISK rödmarkeras av wordpress stavningskontroll när jag skriver det. Det finns alltså inte i ordlistan. Vad fan är det för fasoner?
Yo! Jag är i Vimmerby! Här är det vår och soligt och jag repar i Katthult som vanligt förstås på dagarna och pratar om att krossa patriarkatet på kvällarna. Gott liv.
Mindre gott är att Sverige är fullt av nazister som hissar flaggor med hakkors på (tex här i Vimmerby i helgen tydligen) och det måste ju få ett slut. Alla måste säga nej och stopp så ofta de kan. Och uppfostra sina barn med kärlek och omtanke om andra människor. Och ha tillräckligt med pengar och socialt trygg tillvaro för att kunna ge barnen trygghet. Då kommer det ordna sig på sikt tror jag. Så varsågoda att börja i valfri ände för att skapa detta samhälle. Förslagsvis går mäktiga politiker först så hakar vi andra på. Men i brist på det så får vi börja gräva där vi står. Kör hårt!
Hallå! Jag har stora nyheter! Nyheter som jag har gått och burit på ett tag och som äntligen får komma ut:
JAG ÄR MED PÅ F!’S VALSKIVA!!!
Det känns så himla roligt att få vara med på en skiva med så många grymma artister och få vara med och bidra till den feministiska politikens genomslag i Sverige! Det är nu det händer, bland annat med hjälp av det här!
Tjoho!
Idag har jag gråtit i min frukost. Det är jul, jag är med mina två systrar och mina fantastiska systerdöttrar, jag har en man som jag älskar som jag får träffa igen på lördag, och livet är så fint som det kan vara egentligen.
Men det är mitt liv det. Mitt liv är så fint som det kan vara, men många andras är så långt ifrån fina som nåt kan vara. Eller, jag vet ju inte allt om deras liv, men utifrån verkar det miserabelt. Spanska medborgare fråntas sina rättigheter att bestämma över sina kroppar, att demonstrera för eller emot saker de tycker om sina samhällen (se inslag om det här). Ungern fortsätter att inskränka medborgarnas rätt att skriva och säga vad de tycker, har kriminaliserat hemlöshet och attacker mot kvinnor och HBTQ-personer ökar (skriv på petition för att EU ska agera här). Ryssland får hålla i vinter-OS trots att de gjort det olagligt att vara människa på nåt annat sätt än heterosättet (och att tycka att man får vara människa på nåt annat sätt). Människorna som lever i Ungern, Spanien, Ryssland och många, många fler länder, har inte liv som är så fina som de kan vara.
Och jag känner mig hjälplös och liten igen. Men så tänker jag att den känslan är ofruktsam. Hämmande. Lamslående. Så jag väljer att tänka på vad jag KAN göra. Jag kan engagera mig i politik, även om det känns som att det är långt från Göteborg till Madrid eller Budapest och att inget jag gör här hjälper. Men det kanske det gör. Om jag röstar i Europaparlamentvalet i maj 2014 så kanske det hjälper. Det hjälper åtminstone mer än om jag inte gör det. Och jag kan sprida all kunskap jag får på området, så att fler får veta och kanske också engagerar sig. Jag ska självklart även rösta i vårt riksdagsval i september. Och däremellan och dessförinnan kan jag skriva, säga, ropa och kanske även sjunga vad jag tycker, så att världen åtminstone får en röst till som säger nej till rasistiska regeringar, diskriminerande lagar och inskränkning av mänskliga rättigheter. Det kan jag göra. Och det kan du också. Du kan göra något litet, nu idag, som gör skillnad. Allt är bättre än inget.
Åh, igår kväll var jag på Homeparty med Gudrun Schyman. Det kan ha varit en av de lyckligaste kvällarna i mitt liv. På riktigt alltså. Det var så underbart att få vara där, få feministisk inspiration, träffa henne, säga till henne att hon är fantastisk, och få känna stämningen när så många människor är överens om att världen måste förändras och att vi vet hur det ska gå till.
För er som inte vet vad ett Homeparty med Gudrun är, så är det en del av F!s valrörelse. Det började med att en kvinna frågade hur hon skulle kunna få Gudrun att komma och prata om feminism med henne och hennes vänner, och då sa Gudrun att om hon bara samlade minst 25 personer så skulle hon komma. Och på den vägen är det. Det fungerade och blev populärt, helt enkelt. Så igår hade Genusafton, vilket är kvällar som Frida Sundström och Lisa Andersson Tegnér arrangerar, bjudit in Gudrun till 2Lång för att ha ett Homeparty. Och det var fullsatt och det var fantastiskt.
Bara en sån sak som att jämställdhet inte är en åsikt, utan fakta. Bara det. Att det är inte jämställt, för kvinnor och män har inte lika villkor. Och det är inte en diskussion utan tydliga siffror och fakta som vem som helst kan ta reda på, läsa och sedan förhålla sig till. Bara en sån sak. Det ger mig sånt lugn att en människa med stor kunskap och erfarenhet har sagt det här till mig, visat var siffrorna finns och berättat att jag behöver inte ha en hetsig debatt om det, för det är inte en debatt. Det är fakta.
Jag är så glad att jag är medlem i F!. Det ger mig kraft och styrka att ha hittat det (enda) parti som företräder mig, som tycker som jag och som har en kämplaglöd som smittar och gör mig stärkt i min tro på att samhället går att förändra. Tack Gudrun för igår och tack Feministiskt initiativ för att ni finns och förändrar samhället, steg för steg.
Sverigedemokraterna sitter i Sveriges riksdag. Det är en skamfläck. Ett äckligt bevis på att det finns en massa människor i vårt land som tror att etniska (heterosexuella såklart!) svenskar är överlägsna andra människor. Det är obehagligt. Och ju mer jag läser om SD och deras åsikter och människorna som utgör partiet just nu, desto mindre tror jag att just dessa människors åsikter kommer gå att påverka nämnvärt inför valet 2014. Jag tror helt enkelt att många av dem är förblindade. (Eller helt enkelt rasister, men det ser jag egentligen som en förblindning det med, eftersom det innebär att man inte sett hela verkligheten. Naivt, kanske, men så ser jag på det.)
Hur som helst. Jag tror alltså inte att särskilt många av de som sympatiserar med SD kommer att ändra sin åsikt inför valet om 10 månader. Därför måste vi göra såhär: ALLA ANDRA MÅSTE RÖSTA! Jag skiter nästan i vad ni röstar på, bara ni röstar på något.
Enligt Wikipedia var 7 123 651 personer röstberättigade i riksdagsvalet i Sverige 2010. Av de 7 123 651 personerna var det 6 028 682 som röstade. Det är ett högt valdeltagande, nästan 85% (tyvärr var ju en del röster ogiltiga, så bara 5 960 408 st räknades på riktigt). Men det finns mer. Femton procent av alla som hade rätt att rösta i riksdagsvalet 2010 gjorde det inte. Jag själv bodde på Cypern då och var ansvarig för underhållningsteamet på ett hotell. Vi var 6 personer i teamet, en var norsk, så vi var 5 röstberättigade. Vi fick all information vi behövde för att rösta, lokalen vi skulle rösta i låg ca en kilometer från vårt hem, jag informerade på våra veckomöten flera veckor i förväg om hur man skulle gå till väga, och erbjöd mig till sist till och med att följa med mina teammedlemmar för att de skulle ta sig dit. Ändå var vi två av fem som röstade. Två av fem. Skamligt. Jag tänker mig att det finns många sådana situationer. Där det är lite, lite krångligt att rösta, därför gör man det inte. Eller det gamla vanliga ”jag kan inte påverka ändå”-tugget, det utgör säkert några av de här femton procenten. Så inför valet 2014, när vi måste se till att stänga ute SD ur Sveriges riksdag, så måste alla rösta. Alla måste rösta, och alla måste hjälpa till för att se till så att alla röstar. Det är det vi kan göra, vi som inte har så mycket makt, som inte kan påverka något annat än vår direkta närmiljö. Vi måste se till så att alla som kan, röstar. Ta det där snacket som är lite obekvämt när någon tror att de inte kan göra skillnad. Säga att det inte är ett giltigt skäl att man inte hinner. Berätta om hur man poströstar. Ja, jag vet inte, det finns många sätt.
Sen måste vi självklart försöka vinna tillbaka de här som tror att SD är något att rösta på. Just nu vet jag bara inte hur det ska gå till. Men upplysning, upplysning, upplysning är ju en bra start.
Igår hade jag spelning. Det var en härlig tillställning, med en i princip fullsatt lokal, fin stämning och jag körde solo med guran, vilket jag var nervig för innan, men det gick ändå rätt så bra. Jag är ju inte, och kommer kanske aldrig heller bli, någon gitarrvirtuos, men jag känner mig ändå nöjd. Framför allt känner jag mig nöjd med att jag och publiken hade så trevligt tillsammans!
Men någonting som jag tycker är svårt, det är att prata om politik och politiska värden på scenen. Jag tycker att det är viktigt att försöka göra det, eftersom det är sällan man har en skara människor som lyssnar på det sättet, och nu när det finns så mycket att kämpa för (och mot) och fler och fler uttrycker t.ex rasistiska och homofoba åsikter världen över, så måste man ta sina chanser när man har dem. Men det är som sagt svårt. Kanske för att det blir mera envägskommunikation, och politiska samtal behöver vara just det, samtal och inte monologer, eller kanske för att jag vet att ställen jag spelar på och sammanhang jag rör mig i sällan besöks av människor med åsikter tvärt emot mina, utan det blir mest att jag säger något och alla som är där håller med.
Men jag tänker att jag ändå måste fortsätta. Kanske hitta fler arenor i mitt liv för att uttrycka mina politiska åsikter, men ändå fortsätta på mina spelningar. Så att det åtminstone alltid är tydligt vad jag tycker. Jag vill inte att någon, någonsin ska kunna undra vad Erika egentligen tyckte om rasism, feminism, allas lika värde och rättigheter eller någonting annat som är så viktigt för mig. Det måste vara tydligt, jag känner det så starkt. Jag kan inte dö som en sådan människa som inte åtminstone försökte. Så jag kanske får försöka hitta nya sätt att säga det på, så att det känns lättare och bättre. Eller försöka ännu lite mera med det svåraste jag vet; skriva sånger med politiska budskap. Så skulle det bakas in i själva mig, och inte behöva sägas mellan låtarna.
Den som lever (och kommer på framtida spelningar) får se.
Jag är ju andra generationens invandrare. Min mamma föddes i ett annat land, flyttade hit, och fick mig. En generation, två generationer, invandring. Enkelt. Och jag undrar om Sverigedemokraternas nya motion i riksdagen (<– OBS! Ej själva motionen, utan en artikel om den) kommer att påverka mig på något sätt om den skulle gå igenom. Om jag kommer mista mitt medborgarskap kanske, och tvingas flytta tillbaka till det land som min mor en gång lämnade med sina föräldrar, för att söka ett bättre liv i Sverige.
Motionen föreslår nämligen ”att den sökande ska ”bedömas bli en tillgång för Sverige” för att få svenskt medborgarskap. Den sökande ska dessutom ha godkänts i tester om svensk kultur, historia och svenska språket och svära trohet och lojalitet till kungen, staten och nationen för att bli medborgare. Detta medborgarskap riskerar man även att bli av med: ”Om den nya medborgaren på något sätt bryter mot denna ed, eller på annat sätt visar sig vara skadlig för Sverige genom terrorbrott, annan grov brottslighet eller bedöms ha starkare lojaliteter mot främmande makt än till Sverige ska medborgarskapet kunna fråntagas denne.”
SVÄRA TROHET OCH LOJALITET TILL KUNGEN – jag är körd. Det är kört.
GODKÄNTS I TESTER OM SVENSK HISTORIA – hade VG i slutbetyget i gymnasiet, men minns fan inget av det längre. Fan.
BEDÖMAS BLI EN TILLGÅNG FÖR SVERIGE – jag har gått på a-kassa jättemånga gånger. Jobbar med kultur. Tjänar oerhört lite pengar. Vill inte bidra till nationalekonomin genom att köpa ett hus som banken sen äger. Det är kört.
Jag tror nu egentligen inte att SD’s förslag gäller mig eftersom jag har förvärvat mitt medborgarskap genom att tryckas ut ur min mammas kön innanför Sveriges gränser istället för utanför, men man vet ju aldrig. Man vet ju aldrig hur långt åt helvete det kommer gå och hur mycket makt SD kanske kan komma att få, och då kanske förslagen revideras, då kanske reglerna stramas åt ännu mera, och då kanske jag plötsligt står där utan medborgarskap. Statslös. Får flytta till ett land jag varit i en eller kanske två gånger i mitt liv, där jag inte kan språket och skulle få mycket svårt att hitta min plats i samhället.
Hur i helvete ska det gå? Vad ska jag göra då? Kommer Finland att ta emot mig eller kommer jag ses som en paria även där, en som inte integreras, som pratar svenska så fort hon får chansen, som hyllar deras gamla förtryckarstat genom att fira midsommar?
Som tur är säger Anders Sannerstedt, som verkar veta rätt mycket, att SD’s förslag är uppåt väggarna och inte kan gå igenom och att inte ens SD själva tror det utan bara vill attrahera väljare som är nära SD-kanten och kan trilla över med rätt slags rappakalja om invandring, men tänk på att de här människorna sitter i vår riksdag. Tänk på att de gör sådana här saker för att ATTRAHERA VÄLJARE. Tänk på att det finns människor som trillar över kanten med hjälp av det här förslaget. Att det ska bli svårare att få bo i Sverige och att vi borde ändra vår grundlag för att det är så jävla viktigt att hålla folk härifrån. Tänk på det och gör sen det du kan för att fler ska fatta att det här är befängt, idioti och en unken jävla människosyn. Ska någon förlora medlemskapen så är det Mikael Jansson och David Lång, som skrivit motionen.
Tänk även på att mitt skämt här ovan, min spelade rädsla om att bli förvisad till Finland, är verklighet för hur många människor som helst, varje dag.
Tänk på det och gör något. Det är viktigt.
Ok. En gammal arbetskollega har länkat till en artikel publicerad på en rasistisk sajt. En artikel (den om de tre männen som prejat en kvinna av vägen) som finns att läsa på massa andra sidor, riktiga nyhetssidor. Men hen har länkat till just den här rasistiska sajten, där männens härkomst lyfts fram som om det skulle ha något med saken att göra. Och det gör mig så ledsen. Jag vet inte om min f.d kollega vet vad det här är för sajt och länkar till just den av en anledning, eller om hen bara har läst en länk hen själv fått i nyllet och inte reflekterat över det rasistiska innehållet. Men oavsett så är det helt fruktansvärt. Antingen håller hen med sajten om att man bör lyfta fram var någon kommer ifrån som en faktor, eller så har hen läst och inte reflekterat över att det är just det texten gör. Och om det är det senare så säger det en del om hur snedvridet vårt offentliga rum har blivit. Hur långt ut på rasistskalan vi har hamnat, om man kan publicera en sån här text utan att läsare förstår vad det egentligen står. Är det första alternativet så är det självklart också sorgligt, jag vill inte att någon ska tycka såhär. Fan också.
Självklart skrev jag och ifrågasatte hens länk.