Hurra! Spelning i Stockholm onsdagen den 18 december, medverkan i SR P4 Jämtland fredagen den 20 december, och så lunchkonsert i Östersund lördagen den 21 december. Julen kunde ju inte få en bättre start, om man säger så. Hurra hurra hurra!
Åh vad kul det är när det är topprogram med genusfokus på tv!
SVT1 Debatt (osäker på genusfrågan men får skavsår i ögonen och öronen av att titta på det)
SVT2 Hockeykväll. Dock har de glömt att det heter Herrhockeykväll. Inte lätt att veta utan tydliggörande. Eller?
TV3 69 saker du vill veta om sex. Är helt enkelt inte så intresserad, det kanske inte faller i någon av ”dåligt” eller ”genusdåligt”-kategorin.
TV4 Nyheter. Borde se detta av allt som finns att välja på. Zappade dock vidare pga trött i skallen. Och fick:
Kanal 5 Under the dome. Män som väser lite när de pratar, skjuter på varann och är allmänt actioniga. Yeah. Men så har vi ju:
TV6 Unstoppable. Denzel Washington och en vit snubbe ska hjälpa ett tåg som skenar. En kvinna står vid kontrollbordet och pratar i telefon med dem ibland, i övrigt står alla kvinnor med handen för munnen och har en tår i ögat medan de ser tågets framfart på tv.
Ja, som ni märker finns det gott om kvalität och aktiva kvinnor att ha som förebilder denna torsdagskväll. Yippie.
Några saker:
1. Jag har fått en spelning i Stockholm! Den 18 december spelar jag på Stampen tillsammans med Klubb Vi! Superkul ska det bli!
2. Jag är innerligt trött på att det bara är mänmänmän överallt och är därför superglad över initiativet #tackanej, vilket är några män som tillsammans med bland annat Rättviseförmedlingen dragit igång en kampanj för att män i större utsträckning ska tacka nej till erbjudanden de får om att vara med i paneler och jurys, och påtala att platsen skulle kunna, och borde, gå till en kvinna istället. Några som borde göra den här kampanjen till sin är TV4, som konsekvent visar film på film på film på film om svenska vita poliser (i huvudsak män) som slåss och springer runt och spelar tuffa. Fy fan vad jävla tråkigt och förlegat.
3. Jag ska på träningsträff ikväll. Vilket är SATS audition, som de har för att kolla av träningsinstruktörer och vad de kan. Hoppas att de tycker att jag kan nåt, för det gör jag ju. Och jag skulle passa som instruktör hos dem. Håll en tumme, bitte.
4. Tillbaka till det här med män. Män, ni tar för mycket plats. (OBS ej alla, utan män som grupp.) Ni tar mitt benutrymme på bussen, mitt musikerutrymme på scener, mitt gångutrymme på gator. Och jag är inte bitter, för jag har liksom inte genen i mig att bli det, utan jag försöker göra något åt det istället, genom att bresa med mina ben så att mitt lår snuddar sådär obekvämt vid männens. Och så fattar de först inte, men så flyttar de flesta sina ben lite till slut. Och jag försöker skicka min musik till folk som jag tror är bra att skicka den till. Och jag väjer inte när män kommer och går på gatan som att den vore deras och att jag borde flytta mig. Nej tack, du kan lika gärna flytta dig. Du som fått din förväntan om att livet är något som du bara får ta för dig av hur som helst utan att reflektera över hur det påverkar andra, på samma ställe som du fick lära dig att slå med det runda träet i brännboll, det som man slår långt och hårt med, och inte ”tjej”-träet, som är platt och mycket sämre och som killar som använder blir mobbade för. Du kan flytta på dig när jag kommer och går på gatan, den är lika mycket min plats som din.
Det spelar ingen roll hur gott humör jag är på, börjar jag tänka på saken så dyker det alltid upp saker att vara arg över. Men som sagt, bitterhet är inget för mig. Kötta huvudet in i väggen tills jag dör i kampen för ett jämställt samhälle är mer jag. Hoppas jag inte dör i förtid av stresshjärta bara. Det vore synd.
Sverigedemokraterna sitter i Sveriges riksdag. Det är en skamfläck. Ett äckligt bevis på att det finns en massa människor i vårt land som tror att etniska (heterosexuella såklart!) svenskar är överlägsna andra människor. Det är obehagligt. Och ju mer jag läser om SD och deras åsikter och människorna som utgör partiet just nu, desto mindre tror jag att just dessa människors åsikter kommer gå att påverka nämnvärt inför valet 2014. Jag tror helt enkelt att många av dem är förblindade. (Eller helt enkelt rasister, men det ser jag egentligen som en förblindning det med, eftersom det innebär att man inte sett hela verkligheten. Naivt, kanske, men så ser jag på det.)
Hur som helst. Jag tror alltså inte att särskilt många av de som sympatiserar med SD kommer att ändra sin åsikt inför valet om 10 månader. Därför måste vi göra såhär: ALLA ANDRA MÅSTE RÖSTA! Jag skiter nästan i vad ni röstar på, bara ni röstar på något.
Enligt Wikipedia var 7 123 651 personer röstberättigade i riksdagsvalet i Sverige 2010. Av de 7 123 651 personerna var det 6 028 682 som röstade. Det är ett högt valdeltagande, nästan 85% (tyvärr var ju en del röster ogiltiga, så bara 5 960 408 st räknades på riktigt). Men det finns mer. Femton procent av alla som hade rätt att rösta i riksdagsvalet 2010 gjorde det inte. Jag själv bodde på Cypern då och var ansvarig för underhållningsteamet på ett hotell. Vi var 6 personer i teamet, en var norsk, så vi var 5 röstberättigade. Vi fick all information vi behövde för att rösta, lokalen vi skulle rösta i låg ca en kilometer från vårt hem, jag informerade på våra veckomöten flera veckor i förväg om hur man skulle gå till väga, och erbjöd mig till sist till och med att följa med mina teammedlemmar för att de skulle ta sig dit. Ändå var vi två av fem som röstade. Två av fem. Skamligt. Jag tänker mig att det finns många sådana situationer. Där det är lite, lite krångligt att rösta, därför gör man det inte. Eller det gamla vanliga ”jag kan inte påverka ändå”-tugget, det utgör säkert några av de här femton procenten. Så inför valet 2014, när vi måste se till att stänga ute SD ur Sveriges riksdag, så måste alla rösta. Alla måste rösta, och alla måste hjälpa till för att se till så att alla röstar. Det är det vi kan göra, vi som inte har så mycket makt, som inte kan påverka något annat än vår direkta närmiljö. Vi måste se till så att alla som kan, röstar. Ta det där snacket som är lite obekvämt när någon tror att de inte kan göra skillnad. Säga att det inte är ett giltigt skäl att man inte hinner. Berätta om hur man poströstar. Ja, jag vet inte, det finns många sätt.
Sen måste vi självklart försöka vinna tillbaka de här som tror att SD är något att rösta på. Just nu vet jag bara inte hur det ska gå till. Men upplysning, upplysning, upplysning är ju en bra start.
Hej och hå, här går det undan. Två blogginlägg på samma dag, det var inte igår!
Men idag har jag
1. Fått vägledning kring hur jag ska göra med pengar och papper och moms och skatt när jag startar mitt företag. Det känns pirrigt och roligt, vilket i sig känns konstigt eftersom jag alltid har hatat pengar och papper och haft svårt för siffror. Men nu blir det mina egna, jag antar att det är därför det känns mer spännande än svårt.
2. Tränat så att min röv ville lämna min kropp. Även mina lår var beredda att kasta in handduken. Allt tack vare Hanna Brehmer och passet Legsolution. Jädrar anacka. Känns för övrigt väldigt härligt att jag och några andra numera har en meddelandetråd för när vi ska träna, så att vi kan göra varandra sällskap! Har saknat träningssällskap överlag rätt länge.
3. Köpt lite julpynt. Ojojoj, nu känns det gött att snart få mysa och pyssla och gotta in sig i ett hörn med en massa tända ljus och glöggdoft. Julen har sällan varit mer välkommen i mitt liv.
4. Lett när det regnar ute. Det är inte så svårt egentligen. Alltså, det är ju inte så kul med regn, men så jävla illa är det inte. I alla fall inte om det inte blåser småspik samtidigt, vilket det inte gjorde idag.
5. Läst en text om ”Mentally strong people” och kommit fram till att jag är en sån. Känns gött.
Ja, bättre än såhär blir det inte idag. Inte särskilt spännande eller roligt kanske, men va fan.
Jaha, nähä, om man skulle ta och laga lite mat kanske. Hejdå bloggen.
Lyssnade precis på Nangijala och tänkte på när jag fick veta att människor jag inte känner eller vet vilka de är har valt den som sång vid en begravning. Och det gjorde mig så stolt och rörd. Att den fått trösta andra som den tröstar mig när sorgen är tung.
Jaha. Igår var det tydligen fotbollsgala. Jag såg inte den såklart, eftersom jag är totalt ointresserad av denna sport. Men så blev det ju rubriker, och då uppdateras man ju rätt snabbt på ungefär vad som har hänt.
Anders Svensson har spelat många landskamper, så han fick en bil.
Therese Sjögran har också spelat många landskamper, hon fick inte en bil.
Anders Svensson är en kändis som till och med en sportointresserad person som jag vet vem det är, Therese Sjögran har jag aldrig hört talas om. Det säger en del. Och är en av anledningarna till att Anders fick en bil och inte Therese. Fotbollsförbundet säger själva, i efterhand, att Anders fick en bil för att han ska sluta spela fotboll nu, och det ska ju inte Therese. Men Victoria Sandell Svensson, hon fick ingen bil när hon slutade för tre år sedan, trots att hon också hade spelat många landskamper. Anders fick en bil för att han är man, och män räknas mer. Han är en man som spelar i ett landslag som inte är lika framgångsrikt som det som Therese Sjögran spelar i eller Victoria Sandell Svensson spelade i, men det spelar ingen roll, för han är man och han har spelat många matcher och varit duktig. Så han får en bil.
Och i Filippinerna dör folk av en tyfon. Tydligen uppmanades människor under galan att skänka pengar till de som fått sina liv förstörda. MEN HALLÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ??????? GE INTE ANDERS SVENSSON EN BIL DÅ!! SKÄNK BORT PENGARNA ISTÄLLET!!!! Hur jävla dum får man bli?
Jag fattar att inte alla tycker att alla människor är lika mycket värda. Jag fattar att många mansdominerade branscher fortfarande lever kvar i villfarelsen att män är värda mer än kvinnor, och att de agerar därefter. (Ibland tror de att det beror på att ”branschen ser ut så” och att de inte kan ens försöka förändra den, men det är naturligtvis inte sant.) Varför det är såhär fattar jag inte, men jag fattar att det är så. Vad jag däremot inte fattar är hur dessa människor kan leva sina liv helt utan konsekvenstänk? Fattar de inte att även om de inte bryr sig om kvinnor i vare sig arbetslivet eller sportlivet eller livet över huvud taget, så har resten av samhället börjat bry sig och då får man bad press om man gör sånt här? Det borde väl åtminstone vara ett incitament till att starta sitt jämställdhetsarbete? Att folk tycker att man är dum i huvudet om man inte gör det?
Fast, så blir det några rubriker och sen kan de fortsätta som vanligt. Ge männen mer pengar. Skita i kvinnorna. Vara idiotjävlar som varje dag väljer att tycka att kvinnor är mindre värda än män.
Och ja, jag har fått all info till detta inlägg från andra människors krönikor och blogginlägg om det hela, eftersom jag inte kollade på galan själv. Tex här och här kan man läsa de inläggen. Jag hade kunnat bara länka, men så blev jag förbannad och var tvungen att skriva lite själv, trots min okunskap på området.
Jaha. Så nu ska Frankrike ta upp ett lagförslag om att det ska bli straffbart (straffet blir böter) att köpa sex. Jättebra. Eller, inte JÄTTEbra, men bättre än inget iaf. En början, liksom. Något som däremot är JÄTTEsjukt, dåligt och helt jävla vedervärdigt äckligt är att 18 franska kända män då har startat ett upprop mot detta, som de kallar ”Rör inte min hora!”. Jag trodde att det var ett skämt först, nån slags manifestation för att visa hur sjukt det är att man över huvud taget kan köpa människor, men det verkar det inte vara. Det verkar vara sant och något som händer på riktigt.
Världen är fan sjuk. Att 18 män, som hoppas bli fler och säkert kommer bli det också, kampanjar mot detta med de orden, det är barockt. Kampanjar för sin rätt att köpa en annan människa. Köpa sig rätten att våldta henne, vilket jag anser att det är eftersom det inte bygger på frivillighet utan på monetär makt. Köpa en annan människa. Jag kan inte ens tänka på det här, jag blir tokig.
Här kan man läsa om detta. Att de här männen dessutom satsar på att bli 343 st som skriver under och kallar sitt tilltag ”de 343 snuskgrisarnas manifest”, och anspelar på att denna protest är av samma art som ”de 343 slampornas manifest”, som var ett manifest för kvinnors rätt till abort, det är rent jävla vanvett. Vanvett. Människor får inte vara såhär dumma i huvudet, det borde fan vara förbjudet.
Idag har jag tittat på en bildserie som en man tog under tiden hans fru hade cancer. En fantastiskt fin bildserie som visar hur de hade det, och som också visar ungefär hur vi hade det, när min mamma var sjuk. Att man är starkare ibland, kan vara ute och leva vanligt ibland och är helt förstörd och trasig ibland. Och så sjukhussängarna. Alla bilder på sjukhussängar med en trött människa i. Så många dagar jag satt hos min mamma. Så fina bilder jag också har, av henne när hon sover i en sjukhussäng. Så många minnen som är så svåra att tänka på eftersom slutet av tanken alltid är att hon försvann där i den där sängen.
Jag tycker att ni ska titta på bilderna. De är vackra och vardagliga.
Mamma. Jag saknar dig fortfarande varje dag och kommer alltid göra det. Du fattas mig.