Hej och hallå! Idag är det sex dagar kvar till min radiodebut! Har ingen info om telefonnummer och så än, men det jag vet är att man kan rösta en gång per telefon/ip-nummer. Skulle man alltså ha både en dator och tex en smartphone kan man alltså rösta totalt tre gånger, om man ringer in och sedan även internetröstar. Bara så ni vet liksom. Att så kan man göra. Nu ska jag gå och repa lite mera, man är ju en mångfacetterad kulturarbetare så att säga. Hej så länge.
Hallå hallå hallå! Vet ni vad??? Jo, här ska ni få höra:
En av mina låtar kommer vara utmanare i P4 Toppen den 14 juni!!!! Hurra! Då får ni allesammans ratta in P4 Jämtland kl 11.03-12.00, lyssna och sen hemskt gärna rösta in mig på listan! Mer info om programmet och hur man röstar finns här, jag kommer uppdatera så fort det finns info om just det program min låt medverkar i, men där finns i alla fall info om hur man gör för att rösta. Och så fort min låt har ett telefonnummer så kommer jag såklart meddela omvärlden på alla sätt jag kan. Åh vad roligt det här känns hörrni!
Åh, jag är i Göteborg! Det är underbart det. Nu kanske ni som inte vet så mycket om mitt liv just nu undrar varför jag hurrar över det, eftersom jag ju bor i denna stad, men nu är det ju så att jag jobbar på Astrid Lindgrens Värld i sommar, och därför har flyttat tillfälligt till Vimmerby. Så där har jag varit i två veckor nu och repat och haft mig, vilket har varit härligt och underbart och mycket roligt. Men jag har också längtat till Götet, för här har jag ju under våren träffat en person som jag vill vara med, ofta och mycket. Så nu är jag hemma och hälsar på honom och har det göttigt. Så, nu vet ni det.
Dessutom fick jag ett mycket glädjande mail idag, ett som jag ska berätta mer om när jag vet mera. Haha, hemligheter och att säga A men inte B är ju inte nåt jag vanligtvis håller på med, eftersom min mun ofta går lite av sig själv och jag berättar mer än lovligt mycket om mig själv både nu och då, men nu ska jag hålla mig tills jag faktiskt har nåt att säga.
Men summa summarum är att detta är en mycket bra dag. Jag är kär och glad och har ett roligt jobb och har fått ett härligt mail. Livet livet!
Jag har varit sämst på att blogga på sistone. Oklart varför, jag älskar ju det egentligen. Och de här 33 anledningarna till varför feminism behövs är ju en jättebra liten nystart. För om inte annat så vill jag i all evig tid amen hjälpa till att sprida detta budskap och öka folks, även min egen, medvetenhet i frågan.
Alltså, jag får be om ursäkt för detta vedervärdigt dåliga bloggande, jag har varit helt usel på sistone! Men om det är nån tröst så har jag varit usel på all kommunikation via sociala medier. Jag som brukar twittra, facebooka och blogga om vartannat har knappt statusuppdaterat på flera veckor, bortsett från de obligatoriska länkarna till intressanta artiklar och bloggar som jag läser. Men hur som haver, så tänkte jag nu att jag skulle informera om att jag har SPELNING PÅ FREDAG!
Jajamensan, ni läste rätt! Denna sånglärka skall återigen stämma upp, denna gång på Pavement i Göteborg. Det blir såklart mina egna låtar, massa trevligt folk, och fin stämning, om jag får gissa. Jag tycker att ni ska komma dit! Man kan anmäla sig på det här facebookeventet, eller så dyker man bara upp. De öppnar kl 19, jag kör ca 20.30. Tjo!
Tyvärr måste jag meddela att söndagens spelning på Soppkök Göteborg är inställd pga tekniska bekymmer. Jag hoppas att ni kommer gå dit ändå och hjälpa till eller donera kläder och saker, det behövs! Jag och Soppkök Göteborg hoppas att jag ska kunna spela hos dem längre fram istället.
Glöm inte stödfesten jag spelar på på lördag nu, alle leute! Det kostar 50 spänn, man får underhållning de luxe och hjälper folk som behöver hjälp. Enkelt och bra. Kan ni inte komma men vill stödja så kan ni skicka med mig 50 spänn oxå, så spelar jag en låt för er nästa gång vi ses! Skicket löfte va! Gört bara gört! Här finns info om festen. Jag spelar kl 20.50!
Åh herregud, idag är en sån där dag när jag har så mycket i hjärnan att jag inte vet var jag ska börja. Men, jag hoppas att ni alla har läst Jonas Hassen Khemiris öppna brev till Beatrice Ask vid det här laget, för det är underbart skrivet och har ett innehåll som är superviktigt. Jag ska inte ens försöka beskriva vad det är han beskriver för det känns fjuttigt. Men läs om ni inte redan har gjort det. Det är viktigt. Det handlar om REVA och om rasismen i Sverige som lever och frodas, så mycket kan vi ju säga i alla fall. Läs nu.
Sen vill jag ju även flagga för att jag idag fått klart att jag ska spela på en stödfest för papperslösa ungdomar i Göteborg och för en humanare flyktingpolitik! Den går av stapeln nästa lördag, den 23 mars, på Göteborgs Dramatiska Teater, på Stigbergsliden 5 i Göteborg. Känns kul att få spela på en sån grej, som förhoppningsvis gör skillnad i några människors liv. Ni är såklart oerhört välkomna dit! Här finns ett fejjanevent man kan kolla in: https://www.facebook.com/events/220131804800057/?fref=ts
Oj, det kanske inte var så mycket mer jag hade i huvudet idag, det kändes mycket mer när jag började skriva. Men jag ska säga er, att jag när en dröm om att starta vad jag tror skulle kunna bli ett stort feministiskt projekt, och den drömmen växer i min hjärna för varje dag som går. Snart måste jag kliva ur mitt huvud och börja planera. Men först ska det bli vår och sommar och ALV och allt igen. Och så ska det planeras in fler spelningar, för jösses vad jag känner livet i mig när jag får sjunga mina sånger för folk. Ser ni hur glad det gör mig?
Yo everybodys! Idag händer det, förhoppningsvis. Jag har ju gått kurs för att bli gruppträningsinstruktör, och fått godkänt på alla tentor och prov, så nu är det bara en sak kvar, nämligen det oerhört avslappnade eventet att filma när jag håller i ett aerobicpass och skicka in det till företaget jag utbildat mig hos. Tycker de att jag är tillräckligt bra så får jag min licens. Känns som en glädjens dag, att få svettas inför en kamera, när jag gör nåt jag nästan aldrig gjort förut. Men heja mig, nu kör vi!
Hörrni, kolla på det här!
Grym tjej. Hon uppmanar även till att fler ska berätta sina historier. Jag har inte gjort det i hennes kommentatorfält (än) och hinner inte riktigt skriva så mycket som jag egentligen vill på ämnet, men jag tänkte att jag kan ju påminna världen om att när jag jobbade som trubadur på Stena Line så var jag den enda av tre trubadurer som fick förslag om att jag bara skulle sjunga och män i publiken (de föreslog oftast sig själva) istället skulle spela. Jag var även den enda som fick pussar på kinden, den enda som ombads sätta mig i gästers knän, den enda som fick frågan om jag ville ”jobba” vidare efter att jag slutat och den enda som var tvungen att ha säkerhetsvakterna närvarande vissa fredag- och lördagskvällar för att vara säker på att inte bli utsatt för något slags övergrepp. Sa jag att jag oxå var den enda kvinnliga trubaduren?